Jag och Hardy bestämde oss för att stanna en natt till hos mamma och pappa så vandringen hemmåt igen skedde inte förräns idag. Tog oss 2 timmar och 40 minuter, alltså 10 minuter snabbare än när vi gick på andra hållet. EN klar förbättring! och om vissa inte hade gått och lagt sig i gräset eller satt sig ner och tagit en vilopaus mitt i alltihopa sååå hade det nog gått snabbare...med andra ord...nästa gång tar vi rundan på 1 timme och 20 minuter! ;) Innan vi gick snackade vi en massa m mamma och pappa samt käkade macka och när vi kom tillbaka här hemma så käkade vi müsli =) gott!

Just nu sitter jag hos mamma och pappa i en av fyra fotöljer framför tv.en och kollar på Tyra Banks talkshow...hm..de snackar om barn som är missnöjda med sina mammors intresse..eller kanske jobb...För en stund sen snackade det om en 21 åring som vill att mamman som i sin tur är 39 år ska sluta sitt jobb som dominatrix.

Dominatrix = latin för Härskarinna. En kvinna som dominerar yrkesmässigt inom BDSM
BDSM = Bondage, Disciplin, Sadism, Masochism - läs mer HÄR 

Nu snackar de om en tonåring som är missnöjd med sin mammas jobb som strippa...Vad tycker ni? Skadar det barnen att ha ett yrke som utmärker sig så mkt sexuellt eller är det upp till föräldern att få jobba med vad hon/han vill?

Vill tipsa om att ikväll kl. 21.00 så kommer det att sändas en dokumentär i tv.4 om denne man. Jag själv kommer trist nog att missa den eftersom jag ska jobba (men jobba är också kul..) men har bett mamma att spela in den...hm, får kanske ringa och påminna henne..Klicka på siffrorna för att läsa mina tidigare inlägg om honom : 1, 2, 3

Ibland så händer det att man lyckas komma in på Aftonbladet, Där man kan finna allt möjligt intressant. Tiden flyger förbi och den senaste timmen har jag läst och läst och förundrats över vår människokropp, tänk vad den klarar av! Först läste jag om Sveriges förmodligen yngsta trebarnsmamma Rebecka Pedersen som gick in i sin kändisroll som 17 åring(!), Sen kom jag in på Nadya Suleman som jag tidigare nämnt i min blogg som födde åttlingar för inte så längesedan.... Tills slut fann jag två motsatser. En mkt ung och en väldigt gammal mamma. Läs och förundras du med om vad kvinnans kropp klarar av:

Pratima, 26 en ung kvinna från Katmandu, Nepal är något utöver det vanliga i Sveriges ögon, hon är nämligen mamma  till en 14 åring. Pratimas mamma misstänkte att dottern var gravid då magen började puta ut och ställde henne mot  väggen. Pratima var då 12 år gammal och fadern till vad som senare blev en dotter var en 17 år. Fadern till Sony, 14 är inte med i gänget så som jag förstod det då jag läste artikeln på aftonbladet. Utan idag är Pratima gift med en svensk och tillsammans med honom har hon 4 åriga Elis.

Min personliga åsikt om detta är...WTF(!)...när jag var 12 år vart jag så barnslig och liten. Tänk om jag skulle suttit med en 7-8 åring bredvid mig! Jag skulle varit helkass som mamma då jag själv var barn och jag vet att vi alla mognar olika men herregud, 12 år är kanske lite extremt...eller? Beundrar henne ändå som klarat av det så bra...självklart med massor av hjälp från sin mamma men ändå. Jag hade nog inte haft en tanke på att en 12 åring skulle varit sexuellt aktiv om jag var hennes mamma...antar att  sexualundervisningen mellan föräldrar och barn bör börjas vid...hm...10 års ålder...shit, vad extremt detta låter!

Så nådde nästa chockerande nyhet mina ögon:

Adriana Iliescu, 71 från Rumänien blev den 21 januari 2005 mamma för första  gången till lilla Eliza, 4. Därmed är Adriana världens äldsta förstagångsmamma. Hon har genomgått hormonbehandling under 9 års tid och blivit gravid vid tre av tillfällena, två av dom resulterade dock i missfall. Det tredje resulterade i sin tur i en graviditet där trillingar vart iblandade. Den förste av de tre dog efter 10 veckor, den andre därefter och slutligen var det bara en liten kvar dvs Eliza som föddes för fyra år sedan.

Min personliga åsikt om detta då?
Helt ärligt så är jag lite emot det precis som jag var till Pratima Jonssons unga ålder. Vad händer då Eliza når tonåren...vi snackar alltså ca 9 år fram i tiden...då är hennes morsa 80 bast, hon kanske inte ens lever. Vill man släppa sitt lilla barn ensamt vid så ung ålder till att klara sig själv? Hon har inga mor- eller farföräldrar som kan ta hand om henne och hennes kusiner, om hon nu har det, måste vara 60-70 + om inte mer...Jag förstår att varje kvinna vill bli mamma (även om alla inte tänker så) men har man nått en ålder av 60 + så tänk om...tänk på det eventuella barnet och inte bara på dig själv...Finns massvis av barn som far illa i samhället. Bli fosterförälder istället...

Nu är det som så här att jag har väldigt svårt för uppnosiga typer som är svinbra på saker och visar upp det som om de var bäst i världen på det...sen är jag också en människa med en hel del förutfattande meningar...så...vad jag vil komma fram till är...att..Shit den därade Molly Sandén har en enormt bra röst, människan kan för tusan sjunga! och hon sjunger bättre än många med fler år i branschen på nacken än henne gör...så med detta erkänandet så kan jag ärligt säga att det kommer dröja ett bra tag tills nästa så håll till godo...

Surfar i vanlig ordning runt på nätet och kom in på youtube där jag fann denna underbara barnlåt som jag alldeles helt glömt bort fram tills nu, minns ni den? Det sjuka är att under tiden som de spelades så började jag sjunga med och efter alla dessa år så kan jag den fortf. Sist jag hörde den måste varit då yngsta syrran gick på dagis...hon fyller 14 år detta året så det vart ett tag sedan...

När jag tittade på vädret igår på svt så snackade vädertösen om att det skulle dra in ett snöoväder över skåneland och jag trodde att hon skämtade tills jag tittade ut genom fönstret tidigare idag och fick se massa massa snö komma från ingenstans. Tusan! tänkte jag för man vill ju ha vår nu och inte mer vinter. Men snön la sig inte utan solen kom fram bara en kort stund senare. Härligt! tills tantan på tv påstod alldles för en stund sedan att det ska snöa på fredag igen(!). Men våren då??

Jag har länge varit emot hela den här biten med återupplivning..HLR osv. Jag resonerade tidigare som så att om en männsika höll på att dö så var det meningen och ingen ska därefter få leka gud-i-hagen och "rädda" personen i fråga. Nu har jag en helt annan uppfattning angående detta. Fattar inte hur jag kunde resonera så korkat innan, detta gäller liv och död ju. Om en liten en håller på och dö så är det väl naturligt att rädda honom eller henne så att denne kan leva i tiotals år till, eller hur? Jag har helt vänt om och släppt mitt gamla tänkande.

Jag befann mig faktikt på en HLR-utbildning idag därav mitt inlägg. Tidigare har jag varit grymt uttråkad så fort vi haft något liknande i skolan men nu var jag fokuserad och vaken. Jag vill påstå att jag var en av dem som var mest uppmärksam i hela gruppen, inte för att skryta ... Fick till och med en kommentar för hur jag blåste liv i dockan "Ser bra ut. bra gjort!"... Haha, kan tolkas på olika sätt märkte jag nu... men iaf(!)... Det var lärorikt för det var ändå ca 3-4 år sedan sist jag gjorde hela denna processen.

Jag vill inte hamna i denna situation där det ska behövas rädda liv men jag känner mig påläst nu i hur jag med enkla medel ska göra för att klara av det.

Under min gymnasietid uppe i Forshaga, Värmland så fann jag tre underbara vänner i dessa finklädda individer på bilden ovan. (Bilden är tagen av en klasskamrat till oss Linda Hammarström och togs den 30 maj 2007 då vi skulle på bal, samma år tog vi studenten) Jag är 18 år på bilden och de andra är två år äldre. Tösen längst till höger, Sofia, bodde tsm med mig i en tjusig liten tvåa i en av skolans lägenheter. Hon blev en av mina bästa vänner någonsin och därför gjorde jag en video som jag skickade efter att vi tagit studenten till henne.

Jag har märkt att jag har bara lättare och lättare för att bli irriterad på allt och alla. I mina ögon är de flesta idioter och de flesta tycker säkerligen desamma om mig och varför skulle dom inte göra det? Jag är ju just som dom! Vi har liknande drag allihopa. ALLA ska altid ha rätt! Vi är ett gäng av envisa besserwissrar som aldrig har fel. Alla har olika åsikter men ingen har fel, alla har alltid rätt...Pratar förståss om släkten. Min släkt ligger en nära om hjärtat samtidigt som man bara vill putta väck dom allihopa med jämna mellanrum och aldrig se dom igen. Man skulle vilja krama dom och strypa dom samtidigt. 

Klarar inte av kalas. Idag på morgonkalaset var alla obekväma. Ingen ville egentligen vara där men ändå satt vi där och skulle vara trevliga till varandra. Vissa visste inte ens om kalaset och var inte bjudna och andra valde att inte komma, med all rätt! Inte fel på minstingen i kusinskaran som hela grejen var för. Det var trots allt hans födelsedag. Det är inget fel på en tvååring men det är alla runtomkring som gör att man bara inte vill vara där. Alla dessa falska leende och falska sätt att vara trevliga till varandra fastän att man egentligen bara skulle vilja dänga alla i väggen och därefter ställa sig på deras huvud och hoppa!!....eller kanske inte riktigt så....inte så hårt och mordiskt...men jag blir bara irriterad...

Bilden ovan togs den 6 aug 2006 av min morbror Dick Flint på mina kusiner och mig, (bortse från min skabbfrisyr) då vi gjorde oss ett försök på att ha en stor kusinträff hemma hos mormor där hennes syster och hennes två barn även kom med deras barn. Det var en kul dag fast att den var smått obekväm med tanke på att vi var inne i det hårdast året vi tillsammans upplevt förutom det då släkten splittrades. Detta året, 2006 dog morfar och min moster Helene Gustasson och detta året fick alla panikkänslor på att börja umgås igen trots allt gammalt groll att komma upp till ytan från alla! alla utom mig...jag ville inte...jag är envis och var då himla långsint. Men jag är glad nu efteråt att jag tog tag i det hela och började lära mig tycka om släkten igen för ibland så är de inte så pjåkiga. De är trots allt min stora familj. Just nu vill ja strypa de flesta men jag vet att det med tiden går över för de betyder alldeles för mkt för mig...

Hm...skrev inte så mkt om själva dagen igår så, here it goes:

Gjorde mig iordning och for in till Östra Kyrkogården, skäms lite för att jag inte varit där på över en månad och skäms ännu mer för att det var mkt längre sen än så som jag var inne på själva kyrkogården. I Februari satt jag i bilen utanför för att jag fick akut saknad av morfar och farfar att jag åkte dit efter stängning...Är det konstigt att jag skäms för att jag inte varit där? mina kusiner är där mer sällan än mig likaså mina föräldrar, deras syskon och min mormor. Jag är där oftast och ändå vill jag vara där mer. Antar att jag har väldiga problem med att släppa taget och jag vet helt ärligt inte om jag nånsin kommer göra det. Morfar och farfar betydde rent för mkt för mig för att ens kunna acceptera att de inte längre exicterar i samma form som förut...

Då jag kom dit vart där en del folk, brukar nästintill vara tomt då jag annars är där men så åkte jag iofs in dagtid denna gången och annars är jag där alltid om kvällarna. Jag gick fram och la tre snödroppar vid fontänen och studerade sen folket som var där. Alla var där en och en ingen med någon förutom den de sörjde. Alla såg ut till att vara fulla med minnen, men ingen hade ett leende på läpparna. Alla såg så sorgsna ut och med all rätt, vi befann oss trots allt på minneslunden på en kyrkogård. 

Jag gick ut och satte mig på bänken utanför minneslunden och skrev i min svarta dagboks-diktbok och rökte en ciggarette. Ciggen är som godast på kyrkogården. Det är inte menat som en smäll på käften till de döda, det är inte meningen att provocera som jag röker just där. Min farfar dog av många anledningar bl.a. hade han cancer, han rökte mer än nån annan jag kände/känner. Jag vill inte komma fram som en respektlös typ men på något vis så känns den där ciggen okej. Det känns som att jag är i sorg och får röka därav. Jag känner mig avslappnad och mkt närmare iaf farfar. Svårt att förklara men jag älskade honom så himla mkt och ciggen är en sak mellan honom o mig. 

Jag har nämligen suttit i telefon större delen av dagen och ringt runder till vellinge kommun och därefter till Trelleborg. Anledningen? angående min utbildning till undersköterska! Japp jag har äntligen tagit nya tag och satt mig i sadeln igen för att rida in i saloonen ännu en gång och försöka mig på en utbildning =)

En stor ros till han som jag snackade med i vellinge. Super trevlig människa som verkligen lyssnade på en om inte så fick han mig att tro det! Såna borde man ha fler av! tack tack till dig för att du va så schysst! Han förklarade att jag inte alls behövde gymnasiumbetyg för att utbilda mig utan att det räckte med godkänt i grundskole-svenskan! Jag gick ut med MVG!! Så jag blidde sketans glad. Han sa även att Vellinge gärna ser att jag utbildar mig och skulle kunna tänka sig betala utbildningen om inget annat dök upp då mina ansökningsblanketter nådde dom.  Sist jag snackade med Trelleborg om samma grej (förra året) så verkade det som att betygen spelade all roll! vilket fck mig att tappa sugen eftersom de jag gick ut med i gymnasiet inte är de bästa...Men nu är det uppenbarligen inte så =)

Ringde även om Syrrans lilla grej. Hon vill läsa på komvux i Malmö o inte i Vellinge och undrade om detta var möjligt...."Nja", sa han jag snackade med, för om kurserna finns i hemkommunen så ska de läsas där. "Men hon har smidigare bussförbindelse till Malmö och i princip ingen till Vellinge", sa jag och då vart han mer öppen för det =)

Känns som att jag fått gjort massor idag även om det på pappret inte ser så väldans mkt ut. Jag ska på möte nu o snacka om utbildningen i trellehulla på onsdag. Hoppas att det går vägen!

Slänger in en gammal bild från 2007 som jag fotade med min Nikon collpix 5000.

För nu vänder allt från irritation och negativitet till positivt och glädjerikt! Känns absolut så nu!!

Har äntligen fått ivägskickat mina papper till vellingebostäder och hoppas att flytten snart e klar då...fast det kan ta år iofs...men ändå! Klicka på länken till vänster för att komma till dess hemsida =)

Vem som så frågar mig nu, "hur e det?" kommer få svaret "trött". Och då menar jag inte fysiskt trött som i jag-vill-gå-och-lägga-mig-trött utan psykiskt trött. Trött på tjat, gnat, gnäll, stirr, frågor, konstaterande som är så jäkla fel så det e knappt sant osv.

Imorse vid halv 9 tiden, kanske tidigare...ringde mobilen och jag är ingen människa vid den tiden och av ren principsak så svarade jag inte utan lät det ringa + att jag va rent för trött. Visade sig att det var mormor som ringde och kort därefter stormar hon upp för trappan med hjärtat i halsgropen. Hon såg nämligen att min bil var borta (mamma o pappa lånar den) och hörde att Nellan rörde sig uppe hos mig och på nån vänster fick hon för sig att jag inte va hemma och att hon skulle ta ut henne, nått hänt mig o.s.v. Att jag inte va hemma kan jag förstå eftersom bilen inte va där men hallå! har man jobbat natt så kan det hända att man jobbar över....nån gång iofs bara en men ändå har jag åkt hem till en arbetskamrat o käkat frukost innan jag landat på hemmaplan och flera gånger har jag åkt hem till mamma och pappa....listan kan göras lång!! och nellan har jag inte dumpat på mormor på månader nu!

Hon snackade i 180 och jag registrerade bara hälften, Hardy inget alls. Jag hade då sovit i ca 2 timmar och han i 1 timme....ALLA vet att jag är nattmänniska och att så tidigt som 8-9 på morgonen är ingen tid för mig alls. Himlans stirrande man blir helt trött......och detta med allt annat gör att jag verkligen vill flytta så snart som möjligt för som det är nu räcker det att man bara ser nån innefrån huset och därefter känne rirritationen komma och så ska det fantameij inte vara! Jag saknar att sakna dom helt enkelt. Fattar inte varför folk ständigt ska lägga sig i mitt liv för??? är 19 bast och har redan en mamma o en pappa, behöver inte fler. Mina sköter jobbet exemplariskt eller hur jag nu ska uttrycka mig....

Idag sov jag längre än vanligt...ca 7 timmar. Usch och fy vad halvtrött jag varit under dagen...ju mer jag sover desto tröttare blir jag. Är ju helt omvänd om man jämför med typ....alla andra(!) Hur som helst...dagen har som vanligt flytit på bra. Åkte hem till mamma o pappa och käkade korv med bröd, resten åt falukorv med potatismos...isch o fy, sånt kan man vara utan...Därefter och litta innan glutta vi på musikvideor över VH1 (min absolut favorit kanal på tv!!) och innan dess stack ena syrran, hardy och jag till ekohallen och shoppade onyttigheter samt ett par skor till henne.

När det var dags att bege sig därifrån så hamnade vi inte mer än till macken i Ö.grevie då jag för första gången i mitt liv(!) fick visa körkortet för en polisnisse samt blåsa i en sådandär blåsmackapär. Hade självfallet ingen alkohol i blodet och körde inte för fort (för en gångs skull). Spännande saker händer på landet!!...eller inte...