Ett litet brinnande värmeljus kastar skuggor i mörkret

 
Någon har trampat i mitt innersta, tagit mina ägodelar och även ting som aldrig går att ersätta. Jag har blivit bestulen på drömmar, minnen och materiella ting. Känslan driver mig till tårar och djup ilska, ett sovande hat mot mänskligheten började vakna.. men.. någonstans i allt kaos de senaste månaderna bringat så finns ändå ett litet brinnande värmeljus som kastar skuggor i mörkret. Jag vill inte mista hoppet om det fina i världen. Jag vill inte mista hoppet om att åter finna kärleken och hoppet om att det faktiskt finns något fint hos varje individ därute. Jag har idag talat med försäkringsbolaget, jag kommer få ersättning för sakerna som stals från min stuga och förhoppningsvis kunna fotografera och fylla upp minnesbanken än en gång. Jag vill inte sluta skriva... jag får helt enkelt påbörja en ny dagbok... och kärleken.. den kommer en dag till mig när jag blir redo antar jag. 7 veckor av känslostormar har snart blivit 8 och för var dag som går, trots alla motgångar på vägen, så känner jag mig allt mer starkare. Det blir bra till slut.. det blir bra..
 
 

Inbrott i stugan; Jag vaknade hyperventilerandes och tårfylld

 
Igår, på morgonen efter jobb, kom jag cyklandes till stugan när jag möttes av min olåsta dörr. Med hjärtat i halsgropen öppnade jag och steg in där jag fick se tomma platser i min stuga. Min bärbara dator var borta likaså min kamera och dess objektiv mm. Min tvätt låg på golvet och tvättkorgen lyste med sin frånvaro. Sladdar var utdragna från väggen och luckorna i min tv-möbel stängda. Jag hade, under nattens timmar på jobb, blivit rånad på något utav det käraste jag har. Materiella ting är ersättningsbara men alla mina foto och min dagbok finns inte längre i min ägo.. Min dagbok som jag skrivit i om alla mina djupaste tankar, mitt mörker och mina glädjande stunder, om fallna tårar och hysteriska skratt. I min dagbok som jag skrivit om livets största händelser sedan 4 år tillbaka. Jag är en människa som samlar minnen i skrift och fotografi... om nu är allt borta.
 
Jag polisanmälde givetvis och två män kom hit för att söka finger- och skoavtryck. Jag somnade sent på morgonen och vaknade på kvällen hyperventilerandes och tårfylld. Än en gång har jag tappat tron på det fina i människor, än en gång hatar jag mänskligheten.
 
Om min insida kan liknas vid ett stort berg där en sten faller för varje gång någon bryter mot det sunda förnuftet, då någon säger något sårande i onödan, lämnar sin disk åt någon annan att ta hand om, uppträder egoistiskt och hänsynslöst... Om en sten faller för varje gång så föll igår ett stort block från mitt inre berg. Jag vill så gärna se allt fint hos var och en men att bli utsatt för något så nära mitt liv som ett inbrott i min underbara stuga gör det inte lätt.
 
Varför kan vi inte bara respektera varandra, se skillnad på ditt och mitt och tillsammans göra världen till en finare plats? Att jag överhuvudtaget ska behöver låsa min ytterdörr från allra första början är ju inte klokt. Jag gör det, för det är inmatat sedan barnsben att man inte ska lita på alla.. Men vad spelar det för roll när någon bryter sig in ändå? Varför ska jag anpassa mig efter folk som inte begriper bättre? Detta är MITT hem..

Musik Quiz Sommaren 2016

Musik Quiz 2016 : Än en gång bjuder stugan in till musikquiz för tredje gången. Förra året inföll det både på sommaren och vintern och detta året blir det helt enkelt en favorit i repris. Känner mig pepp! Nu ska jag bara få tiden att skriva alla frågor och svar. Blir bra detta! Förutom detta har jag hunnit med frukost hemma hos syster, bleka håret, besökt JULA och Coop samt landa på hemmaplan över en kaffe med pappa - NU, ska häckarna friseras i trädgården.
[Allt om min kolonilott], [Blandat] | | Kommentera |
Upp