Ingen reklam, tack!

Ni vet dagar då tårar faller och fågelboet i huvudet känns trassligare än någonsin, dagar då en konversation känns omöjlig att hålla då orden som kommer ur ens mun saknar betydelse eftersom de sammarbetar inte och kan därmed inte bilda ordentliga meningar. I samma veva har öronen svårt att greppa det andra säger, enstaka ord fastnar men innebörden glöms bort. Under en sådan dag ringde en glad göteborgare till mig och ville sälja en prenumation på bingolottor och jag som inte var jag i stunden tackade jag. Han ställde kontrollfrågor för att dubbelkolla så jag var med och visste vad vi pratade om, jag klarade svara men det var också det jag mindes från hela vår konversation. Prenumationen är uppsagd nu, det blev den direkt när papperna kom i posten. Händelsen inspirerade mig till min senaste tavla - Ingen raklam, tack!
[Blandat], [Bloggsnack/reklam], [Påverka] | | Kommentera |

Gårdagens loppisfynd; En kruka och en vas

Igår var jag på loppis i regnet med Åke i min famn för miljöträning och under timmen därborta mellan alla pensionärer och medelåldersmänniskor fann jag en vacker grön vas och en stor kruka på piedestal dekorerad i bladmönster i brunlila nyans. Tjusigt! 65 spänn kostade kalaset - som hittat! Någons skräp blir en annans skatt :)
 
 
[Blandat], [Bloggsnack/reklam] | | Kommentera |

Musik: Benjamin Clementine - At least For Now

Jag gillar ebay, där finns det man vill ha som inte går att nå i Sverige eller som finns i Sverige fast däröver säljs för en billigare peng. För mindre än en månad sedan beställde jag Benjamin Clementines album "At least For Now" och i måndags höll jag jag plattan i min hand. Omslaget är snyggt, enkelt och färgrikt. På framsidan syns Benjamin ståendes med sidan mot kameran, ryggen syns mest, klädd i en lång kappa, bakgrunden är blå förutom en röd rektangel bakom honom, i sin hand håller han ett grönt äpple. Framsidan känns genomtänkt. Baksidan är väldigt enkel, blå bakgrund och guldfärgad text som talar om vilken ordning låtarna kommer i.
 
 
Albumet är en sk. dubbel-Lp, dvs. där finns två plattor vilket bygger på den visuella elegansen när man öppnar omslaget och finner inte bara låttexter i guldfärgade bokstäver utan även en presentation, ett välkomnande in i Benjamins värld. Han skriver:
 
"In this picture in space, you see a boy in a long coat, holding what looks like a half done apple. Now if I told you that there is a second apple in the other hand of the boy will you believe me? or will you just stick with the notion that seeing is believing? Well I believe that sometimes you've just got to hear it, and feel it to believe it. And so the second apple is what you now hold in your hands. It's my world and it's all I will depend on at least for now. Before I start thinking about life after death, heaven and the rest, I have got to rely on my apple, my world, the world, no matter how hard it might be at times. Fortunately, I am glad you are now here to experience it with me. About the colours, I assumed you might know half the story at least for now, so to cut it short, the blue wall signifies Paris, France and the red coloured door signifies England"
 
 
Där fanns ingen specifik låt som fick mig att vilja köpa albumet. Den första låten med Benjamin Clementine som jag lyssnade på var I Won't Complain, en låt som inte finns på "At least for now". Däremot finns andra guldkorn. Det är mycket känslor i varje låt och det bör den som lyssnar känna till. Där finns ett djup som föder tankar i ens inre, stundtals tunga sådana. Det krävs ett visst humör för att på riktigt uppskatta musiken då det inte är party eller romantik. Det är lite depp, en tankeställare, musik för stunder då världen runtomkring försvinner, musik som omfamnar och kramar då ingenting känns mer rimligt än att ligga på mattan framför Lp-spelaren, känna efter och lyssna. 
 
Foto: GQ
Vem är då Benjamin Clementine? Jag har känt till hans existens i några dryga månader bara och mina vänner nämner aldrig hans namn. Jag har lyssnat och spanat efter hans musikvideor på youtube, imponerats av kvaliteten och analyserat några utav texterna men jag vet så lite om honom så wikipedia talade om detta för mig:
 
Benjamin Sainte-Clémentine är en engelsman född 1988 som flyttade till Paris, Frankrike där han levde ett hemlöst tonårsliv. Han blev upptäckt, flyttade till London och dök upp i tv-rutan. Folk spådde honom till att bli en av de största singer-song-writers i sin generation. Han hyllas för sin intelligens, sin poesi, sin röst, sättet han förmedlar känslor via musik.
 
Upp