Den vackra frosten och en dröm om ett mordiskt spel

Idag är det dag 3 av frost i trädgården och det är så otroligt vackert! Efter en tung natt med sjuka drömmar i vanlig ordning så känns det ganska rofullt att titta ut genom fönstren och få se vår stilla trädgård innan fullständig soluppgång. 
 
Inatt drömde jag om ett spel, ett billigt, ganska ointressant spel till synes men som bar på ett mörker. En person spelade åt gången. Denne tog spelet och gick och la sig i sin säng. Det börjar med att ett adoptivbarn uppenbarar sig och lägger sig bredvid personen som spelar sen går allt ut på att en person ska mördas och personen som spelar ska lista ut vem... Det visar sig dock mot slutet att efter adoptivbarnets död (för det dör först och går inte att rädda) så dör personen som spelar. Personen somnar i sängen, den lyfts över marken och in i rummet kommer en mörk skugga av en man som sedan dödar den som spelar. 
 
Mina drömmar slutar aldrig att förvåna...
[Blandat], [Blubb som fisken sa] | | Kommentera |

Dagen innan födelsedagen

Det är dagen innan min födelsedag... dagen innan jag fyller 29 år, året innan jag blir 30 år. Min åldersnoja är jobbig och det är nog för de flesta lite roligt att skämta om men för mig är det mest mörker inombords. Det handlar inte så mycket om siffran, det handlar inte alls om åren jag levt - det handlar mer om fasen i livet. Jag vet att jag inte kommer dö inom kort, jag vet att allt vad som är roligt i livet inte kommer upphöra efter 30. Allt det roliga och spännande ligger fortfarande framför mig men ändå känns det som ett markant avslut av ungdomen till det riktiga vuxenlivet. Ingenting gör saken bättre av att jag glömde söka semester i vanlig ordning och ska jobba både inatt och imorgon natt. Jag kommer träffa Jon ca 2 timmar imorgon och det suger ganska mycket. Det är en dag som alla andra.
[Blandat], [Blubb som fisken sa] | | Kommentera |

Vågar jag säga att jag känner mig lycklig?

Under de tre senaste dagarna har jag inte känt någon större motivation till att varken föna eller platta mitt hår och sedan en tid tillbaka har jag inte ens tagit hand om utväxten eller färgat håret i någon knasig färg så som blå, grön, lila osv. För en tid sedan fick jag höra av en person som då stod mig nära att ett tecken på att man inte var tillfreds i sin vardag var att man sökte förändring genom att exempelvis ändra utseendet. När folk byter hårfärg eller frisyr så handlar det inte alltid om att bara vara fin utan också om att personen i fråga behöver något nytt i sitt liv för att bryta av ekorrhjulet denne fastnat i. Jag vet inte om det stämmer men det känns ändå som att det ligger något i det för här sitter jag med mitt lockiga hår, blond såsom jag alltid varit i grunden och bara trivs. I nuläget är jag nöjd med livet!... Vågar jag säga att jag känner mig lycklig?
 
Upp