Julen och slutet på 2022 närmar sig
Året är snart förbi och i vanlig ordning sitter man där med känslan av att året susade förbi i raktfart - "Snart jul?!". Jag har egentligen inte bloggat sedan i somras och det har haft sina anledningar. Det slog hårt när min mormor gick bort och återföreningarna både innan och efter var fina till trots att konflikter även uppstod. Överlag skulle jag vilja utnämna året till ett av det mest välmående och kärleksfullaste. Det är klart att det har haft sina motgångar också men dom har varit få och det känns skönt att jag fått andas ut under en så lång period. Luften är så frisk. Jag som genom hela mitt liv ständigt brottats med ett dåligt samvete som dykt upp från ingenstans som en annan "gubben i lådan", ofta vid ologiska tillfällen, har sällan kännt av känslan. Antingen har jag blivit en bättre människa eller så har jag fått ordning på tankarna och börjat må bättre än någonsin. Oavsett så känns det skönt och välkommet.
December närvarar just nu som en julmysig kram omgiven av snö och kyla med peppkänsla inombords över kommande jul- och nyårsfirande. Jag är mitt uppe i peppen och längtar och ser fram emot kommande år. Nästa år kommer bli magiskt - Jag känner det på mig!
Lite foto från denna månaden:
3 december: Det årliga pepparkakshusbaket. Husets delar dekorerades här hemma med kristyr, non-stop och popcorn av kreativa kusiner klädda i juloutfits.
10 december: Jag och Jon tog med oss Knut på hans första besök på Teknikens och Sjöfartens Hus i Malmö. Det är ett utav stadens museum där barn får tillfälle att leka och testa sig fram i olika experiment och där besökare har möjlighet att gå igenom en ubåt, känna och sitta i och på gamla fordon osv. Knut hade kul även om han var aningen för liten för att lära sig historien bakom föremålen. Vi åt lunch i kommendantshuset och även fikan efteråt innan vi begav oss hem.
13 december: På Lucia åkte jag och Knut in till Malmö igen för att promenera i kylan med Carro och Charlie. Vi skulle egentligen spana på julmarknaden på torget men missade att den bara var öppen tors-sön. Det till trots blev utflykten lyckad med upplyftande konversationer, fina foton, god lunch och fika samt - håll i hatten - nyinköpta vinterskor! Sedan vi flyttade till Skurup har vi upplevt mycket snö varje vinter, något man inte var van vid när vi bodde i Lund och Malmö. Efter snart 5 år så har jag tagit tag i att köpa vinterskor och det är mycket tack vare Knut. Det är roligare att kunna leka ordentligt i snön med pulka och snögubbebygg.
17 december: Jag vill avrunda inlägget med foton från i lördags då Knuts kusin sov över och vi roade barnen med pulkaåkning i en av backarna häromkring. Luften var torr och kall, snön var inte formbar och stämningen var så fin. Allt annat än idag då plusgraderna därute har fått snön att börja smälta. Så synd, såhär nära jul. Men så tacksamt samtidigt för dagarna vi fått med det vackra vinterlandskapet omkring oss.
