Lyckad intervju men onödigt tjaffs

Intervjun idag var otroligt lyckad. Det kändes så iaf. Känner mig aningen positv till det och hoppas på att magkänslan stämmer i slutändan - håll tummarna för mig!

Just nu börjar jag lugna mig en aning...nyss var jag otroligt arg och frustrerad...så pass att tårarna börade rinna...avskyr när man börjar gråta fastän att man egentligen inte är ledsen utan för att man är trött och förbannad. Ibland blir en onödig kommentar ett alldeles för dramatiskt gräl och i längden fastän att man tycker att allt blev onödigt stort så känns det otroligt välbehövligt att få ur sig saker som antagligen bara gick att lägga fram på detta onödiga sätt...ibland kan man inte säga det utan ibland behöver man skrika ut det för att verkligen få med allt som behövs sägas...Känns dock dumt att det missförstods så att det väckte tankar om saker som inte hörde till ämnet för motparten...det var inte menat alls. Detta handlade om ett ämne och inte allt runtomkring. Man kan älska varandra fastän att man inte tål att stå i samma rum allt för ofta...Det är att älska någon fast på lite avstånd...inget onaturligt. Älskar er allihopa, ni är en underbar familj. Detta blåstes verkligen upp från storleken av en vattenballong till en jäkla zeppelinare(!) sjukt stort...men på nått vis var det nog bra för mycket som jag tänkt på fick bli sagt även om ni inte förstod vad jag menade. Synd att jag inte var tydligare iofs, för jag vill inte att ni ska må dåligt och gråta. Vill ju att ni ska må bra givetvis. Vi ser olika på saken och att diskutera när ingen är villig att ändra sin åsikt och släppa in motparten så blir det bara dött läge. Får prata vidare en annan dag när allt har lagt sig. Nu behövs lite paus. 

- Vill tillägga att detta även ligger på mig och inte endast motparten...så att ingen missförstår..Jag är också en av dom som är envis och inte vill ge mig...precis som resten..

...Och Pamela. Du är undebar! Tack för att du låter mig låna ditt öra.
[Blubb som fisken sa] | | En kommentar |
Upp