Min förlossningsberättelse

 Här sitter jag som aldrig skulle ha barn och titulerar mig själv som mamma. Vilken resa det varit för att komma hit! Jag hamnade i en graviditet där jag inte bara fick känna på illamående, avsky över alla våra inomhusväxter, andningssvårigheter, foglossning, sammandragningar samt övrig smärta både här och där. Jag var sjukskriven från jobb i två omgångar och hade under två hela månader endast ett rum nere i vår källare där jag klarade av att vara utan att må dåligt eftersom det luktade illa och kryllade av gröna växter i alla övriga rum. Hela denna perioden var jobbig, jag minns att jag tyckte det och jag minns att jag gnällde en del och att Jon fick sköta det mesta här hemma då jag plötsligt inte klarade de mest simpla saker som att dammsuga, sitta ner längre perioder och mellan varven gå mellan för många rum. Jag minns detta men ser idag tillbaka på den tiden som om det vore en dröm jag drömt en natt för länge sedan. 
 
Våran midsommar här hemma var utan blomster och blad, utan vänner och utan den traditionella maten. Jag mådde dåligt både under torsdagen och fredagen. På sin höjd fick vi städat hemmet och sen låg jag mest ner och kände mig sliten med kommande och gående smärta. Jag visste inte då att detta berodde på att Knut var på väg. Jag trodde detta var en ny fas i graviditeten bara. På kvällen och sen natten mot lördag fick jag en väldig smärta i ryggen som kom och gick med jämna mellanrum och på morgonkvisten när jag besökte toaletten såg jag att jag blödde. Jag var i vecka 34 och hade ingen tanke på att det var dags för födsel men vi beslöt oss ändå för att åka till Ystad så att personalen kunde se över mig och vårt barn.
 
På plats konstaterades det att jag hade värkar, jag kände ca var fjärde och att jag var öppen 2-3 cm. Vi fick också reda på att vi var tvungna att lämna sjukhuset och åka till Malmös förlossning istället eftersom jag inte fick föda ett barn innan vecka 35 i Ystad då dom inte har utrustning till att ta hand om alldeles för tidigt födda barn om behovet skulle finnas där. Nu var jag i vecka 34, dagen innan det skulle slå över till vecka 35... men regler är regler. Vi bad om att få komma någon annanstans eftersom ingen var pepp på Malmö... men där var fullt i Lund, Kristianstad och Helsingborg(!) så vi fick snällt acceptera att Malmö var enda alternativet.
 
 
Väl på plats installerade vi oss i förlossningsrummet, jag var öppen 3-4 cm och värkarna blev mer intensiva och kom tätare. Lite morfin och lustgas serverades. Vi var där tidigt på morgonen och 18:43 kom barnet som vi väntat i flera månader på. I stunden då hen blev lagd på mitt bröst glömdes all smärta som sekunden innan sköljt över mig bort. Det tog till och med en liten stund innan vi ens frågade om könet för just då spelade ingenting någon roll mer än nuet vi befann oss i som nyblivna föräldrar. vi hade fått en liten pojke! En liten Knut Isaksson Kristoffersson. Han var så otroligt söt. 
 
 
Knut var trots sina 5 veckor för tidigt född jättefin och alla värden såg normala ut men eftersom han var så tidig så ville dom hålla kvar honom under observation så jag blev inlagd och Jon fick åka hem på natten... nackdelen med BB-avdelningen i Malmö, där fanns ingen sovplats för honom. Fördelen däremot - vilken underbar personal! Allesammans var helt fantastiska.
#1 - - malinlorentzon.se:

Grattis!!! En sån söt liten kille och så skönt att allt gått bra!

Svar: Tack! Åh, han är så fin, är så tacksam att han mår bra :D
Nathalie Isaksson

Upp