Kärleken och vänskapen familjemedlemmar emellan

Livet har tagit många vändningar och ständigt sätts relationer på prövning. Trots smällar, oförståelse, besvikelse och sorg över vad som kunnat vara så bra men inte nådde hela vägen fram..., Trots allt det så känner jag en stor tacksamhet till allt det fina runtomkring mig. Jag har blivit för gammal för trams. Jag engagerar mig inte längre i andras drama och tar avstånd från småaktighet. Vi är på jorden under så kort tid och den tiden ska spenderas med glädje, vänskap och kärlek. Jag har ont under denna graviditeten, vissa dagar ligger jag ner majoriteten av tiden men jag skulle aldrig någonsin ångra den för inuti mig ligger lilla Knut och guppar omkring, min och Jons avkomma. Jag ser fram emot att lära känna honom/henne, få älska det lilla knytet och skapa mig en familj där alla medlemmar står varandra så nära som den jag själv fick växa upp i. Det är få förunnat att ha så starka band inom en familj som dom vi har inom vår. Tänk att två personer från knakiga familjeförhållanden fann varandra och lyckades skapa en stark familj sinsemellan. Det är beundransvärt.
 
Tack mamma och pappa för att ni alltid finns där och för att ni ställer upp för nära och kära så ofta ni kan med kärlek och vilja. Jag känner mig så löjligt lyckligt lottad över att ha er som mina föräldrar. 
 
Jag tog färden hem till föräldrarna igår efter mitt besök hos barnmorskan. Det blev sill och nypotatis, kaffefika, mys och lek mellan hundarna innan jag åkte hem till finaste Jon och fortsatte myset med köttfärspaj och soffläge. Livet är bra mellan varven! 
 
 
[Blandat], [Fotografi inlägg], [Påverka] | | Kommentera |
Upp